osannolikt ärligt

Dagarna går för fort och jag vill bara stanna tiden nu för jag kommer inte klara av all stress som väntar nu, jag har för många stora prov på samma gång och jag kan inte koncentrera mig på mer än en sak i taget så det blir att snacka med min mentor imorgon när jag kommer tillbaka för annars kommer jag gå under.

Igår åkte jag hem från mormor och morfar vid halv 2, sedan var jag i stan med Sissa, Lalex & Hampus och lalex tappade sin jävla mobil i havet, fail. men annars var det trevligt och idag (måndag) fyller Sissa gammal, 18år!!!! grattis grattis grattis.
Men iallafall, när jag kom hem på kvällen så gick jag bara runt i cirklar, jag vet hur vad man gör när man är ensam längre, jag har glömt bort hur man är...
Jag saknar Andreas sådär galet mycket och egentligen ville jag bara sätta mig på tåget till honom igårkväll men det gick ju inga tåg, suck.
Men vi pratade i telefon tills jag nästan somnade i telefonen så det var bäst.
även fast han säger osmidiga saker ibland, men det är väl så han är, antar jag.

Idag vaknade jag jäääättesent och mår inte jättebra, Else kommer hem idag men hon hade inte tid för mig idag, tönt!
Så jag ska ut å springa en runda nu tänkte jag, sen träna för att få tiden att gå. klockan 17 ska jag tvätta och när jag tvättat klart ska jag sova.

Imorgon börjar skolan och jag vill inte, 1veckas lov till tack.