Torsdag, tankar om svartsjuka.
Torsdagkväll, massa motion men nu har jag massa godis i magen och nu ångrar jag mig (som vanligt)
Jag satt å tänkte på en sak precis, jag har alltid haft problem med att kontrollera min svartsjuka och den har ofta ledit till många bråk och förstörda förhållanden. Men nu känner jag mig inte svartsjuk alls, visst händer det att jag kollar lite extra och tänker dumma saker men det bruka gå över efter någon minut och jag känner mig ganska säker på mig själv, kanske till och med säker på min pojkvän.
Jag har alltid haft svårt för att lita på killar/män då jag alltid blivit sviken, allt från pappa till pojkvänner till vänner och även människor man pratat med och öppnat sig för men jag har lärt mig att hålla vissa saker för mig själv ( på gott och ont ).
Det som är jobbigt nu är att jag vet att ingenting varar förevigt, sorgligt men så sant, jag vet att det aldrig kommer en punkt i livet då människor slutar svika varandra men trots det känner jag mig trygg, speciellt i dina armar...
Det jag ville komma fram till är iallafall att nu när jag inte oroar mig hela tiden så kan jag faktiskt njuta av livet, det är en underbar känsla och jag hoppas det håller i sig.
Jag satt å tänkte på en sak precis, jag har alltid haft problem med att kontrollera min svartsjuka och den har ofta ledit till många bråk och förstörda förhållanden. Men nu känner jag mig inte svartsjuk alls, visst händer det att jag kollar lite extra och tänker dumma saker men det bruka gå över efter någon minut och jag känner mig ganska säker på mig själv, kanske till och med säker på min pojkvän.
Jag har alltid haft svårt för att lita på killar/män då jag alltid blivit sviken, allt från pappa till pojkvänner till vänner och även människor man pratat med och öppnat sig för men jag har lärt mig att hålla vissa saker för mig själv ( på gott och ont ).
Det som är jobbigt nu är att jag vet att ingenting varar förevigt, sorgligt men så sant, jag vet att det aldrig kommer en punkt i livet då människor slutar svika varandra men trots det känner jag mig trygg, speciellt i dina armar...
Det jag ville komma fram till är iallafall att nu när jag inte oroar mig hela tiden så kan jag faktiskt njuta av livet, det är en underbar känsla och jag hoppas det håller i sig.
Slänger upp en gammal bild på mig när jag ändå är igång:
Kommentarer
Trackback
